WOW jag är verkligen så hedrad o glad o varm i hjärtat nu.

 

Idag efter skolan kom jag hem o lekte med kidzen, kommer verkligen sakna dom så galningarna. Och när jag åkte så sa största tjejen (som inte uttrycker känslor ofta): Susanna please don't leave, I wish you could stay forever. O hon hade små tårar i ögonen innan hon gick, alltså jag höll på att börja storgråta o fick värsta klumpen i halsen o fyy. Det var ett känslofyllt moment verkligen.

 

Sen åkte jag o Robin till skolan igen till soccer-banquet. För både JV-lagen o Varsity-lagen killar o tjejer. Så det var en stoooor fest med ballonger o mat o bildspel o hela alltet. Det var härligt. Sen gick vi vidare till aulan o där snackade coacherna om lagen o gav ut speciella priser. Och 1 av de 2 finaste priserna som delades ut till mitt lag fick jag, "Coach's award 2013" o så gav han en liten förlklaring o så. Jag blev så himlans glad o lycklig o varm i kroppen o gud det var också känslosamt. -And she is the only person that we will not see next year, except the seniors, and she will be missed for sure. Torkar tårar. Jag kommer sakna detta så himlans mycket, börjar nästan gråta nu alltså. Haha, mina mammor här är så jäkla stolta, helt hetsiga. Jag är så lycklig.